Gnäll och tacksam.

I natt var det riktigt jobbigt för mig. Blev inte bättre av att pappa ringde i morse och sa att ena hästen är blockhalt, alltså hoppar på tre ben. Ett klassiskt tillfälle jag skulle kunna tycka synd om mig själv och baka eller något.

Jag känner att jag öppnar mig lite väl mycket ibland med bakslag och känslor om det. Men det är dels för att få stöd från er så jag orkar mer. dels för att visa att det går trots bakslag och känslan av att ge upp. Jag kommer inte ge upp även om jag för tillfället vill det.

Ni ska veta att jag uppskattar era kommentarer, jag blir peppad och motiverad att fortsätta i stunder jag undrar vad jag håller på med

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



RSS 2.0