När jag vaknade i morse och ställde mig kunde jag knappt stödja på foten, med andra ord, ingen promenad. Men foten känns bättre nu så jag hoppas kunna gå imorgon i alla fall. 

 

Ska äta nu och sedan ska jag in till en i klassen för klassfest. Ska bli skitkul, har ju inte träffat någon i klassen sen skolan slutade. Kanske inte det bästa att dricka när man försöker gå ner i vikt, men skitsamma idag. Får ha en sån här dag idag, dom sker ju inte ofta.

 

Har ont i min fot nu. Tror jag gick lite för långt för foten idag. Tänkte jag skulle gå en runda på en km men foten kändes bra så jag fortsatte att gå, så promenaden blev 2,5 km istället. Men så länge det onda går över till ikväll ska det väl vara lugnt och jag kan ge mig ut på en promenad imorgon igen. Fast jag blev sugen på att cykla med, kanske tar en längre cykeltur imorgon. Att cykla är ju inte lika påfrestande för kroppen. 

 

 

Mina fötter känns bättre idag. Så tänkte gå en kort promenad imorgon på morgonen, känns den bra så tar jag antagligen en till lite längre på kvällen med ena hästen. Dock har min nervsmärta blivit sämre idag, men pja, den smärtan är ju till och från hela tiden.

 

Men tagga promenader imorgon! Så jag fortsätter åt rätt håll.

Torsdagar har vart min vägningsdag i 3 veckor nu. -0,6 kg sen förra torsdagen, trots att det vart sisådär med promenader med mina skadade fötter. Men glad att vågen ändå visar minus och jag har inte bråttom med att gå ner så länge jag inte börjar gå upp så.

Så irriterad på min blåa fot nu. Missade smärtsjukgymnasten idag på grund av foten, skulle äntligen börja med lite styrka för ryggen. Jag mår så mycket bättre efter att jag började gå till smärtsjukgymnasten och även smärtpsykologen. Hos sjukgymnasten har jag bara haft kroppskännedomsträning, men otroligt vad mycket det har gett. Men samtidigt har jag saknat att träna styrka som jag gjorde hos förra sjukgymnasten. Känns dock lite läskigt att börja med styrka, för jag vet att mina ben kan lägga av och smärtan bli mycket värre och resultera i att jag hamnar på sjukhus igen.

 

På tal om sjukhus, vilken jävla resa jag har vart med om sedan februari -12, tre diskbråck (två operationer för dem), inflammation i gallblåsa, gallgångar och nåt mer där, lunginflamation och på det tre gallstensattacker trots att gallblåsan opererades bort, även allergireaktioner, kraftiga sådana. Men jag har insett att det har bara vart min kropp som sagt ifrån och sagt till mig att jag måste sätta mig först. Jag har nog legat på sjukhus 40 veckor under -12 o -13, som längst 6 veckor i streck. Jag har fått stå ut med det ena och det andra när jag vart inlagd, mött så otroligt fina människor och så otroligt otrevliga och kränkade människor. Jag hoppas bara att jag slipper mer sjukhus nu och kan fortsätta denna resan jag precis påbörjat och det utan avbrott. För sedan första sjukhusbesöket förra året har jag fått höra att jag behöver gå ner, men det är inte så bara att göra, speciellt inte om man åker in och ut på sjukhus en gång i månaden typ.

 

Det är extremt mentalt krävande och en dalig kamp att leva med extrem daglig smärta och samtidigt försöka gå ner i vikt, men min viktnedgång får ta den tid den tar och jag gör det jag klarar av att göra utan att få ondare. Hoppas bara på att få min tredje ryggoperation gjord väldigt snart med.

 

 

Jag vill ut och gå! Men måste vila mina fötter, den ena stukad efter att jag trillade under en powerwalk i skogen, den andra trampade en av hästarna på i förrgår och är fotrfarande blå. Kan i alla fall glädja mig med att det bara är mjukdelsskador i fötterna som snart går över.

 

Åt grym god lunch med lax- och spenatrullar med sallad till.

Bestämde mig för ett par veckor sedan att åter försöka gå ner i vikt. Jag gick ner 20 kg på ett halv år för ett par år sedan, men pajade knät då. Men i alla fall, först slutade jag dricka cola (drack 1,5 liter/dag) och med power king för en månad sedan ungefär. I och med ett av dem svåraste besluten jag vart med om för snart 3 veckor sedan bestämde jag mig för att gå varje morgon, om bara så 20 minuter, men ochså att äta frukt mellan måltiderna. Det visar resultat med, för jag har gått ner 4.5 kg på två veckor genom att bara äta mellanmål och promenera på morgonen. Men det har fallit många tårar med. För vissa dagar har jag så ont att varje steg känns som en kniv genom benet. Det som hjälpt mig att fortsätta har vart vetskapen om att smärtan ska bli bättre ju mer jag kommer igång. Dock har en stukad fot och en andra fot trampad av en häst lett till mindre motion och mer vila.

 

Men till saken jag skulle skriva om. Jag lagade nyss middag till mig och pappa på hans 60 års dag. Grymt go och mättande mat som inte är onyttig. Det jag blev mest förvånad över var hur mätt jag var, för skulle det vart för en månad sedan hade jag ätit minst det dubbla. Tänk vad lite frukt kan göra mellan målen. Jag och pappa reflekterade över hur mkt mindre och bättre jag börjat äta. Bara maten i sig har gjort att jag är piggare. Men även om jag äter nyttigare generellt så har jag under de senaste veckorna inte unnat mig, har ätit glass och pizza med. Man måste få unna sig någon gång ibland med. Se bara mig, jag har gått ner över 4 kg på två ynka veckor.

 

Jag är så stolt över mig själv nu!

Jag tänkte skaffa mig en blogg om min framtida resa med att bli av med min övervikt på över 40 kg, mest för att peppa mig själv och för att kunna gå tillbaka och se hur bättre jag faktiskt mår när jag är i mål. Men för mig är det inte så enkelt att gå ner i vikt, jag går igenom varje dag och natt med nervsmärta och en känslig rygg efter två diskbråcksoperationer 2012. Det är dags för det att bli bättre, men min resa blir lite längre än tänkt kanske. Går jag för hårt ut kommer jag förstöra mig själv i otrolig smärta och hamna på sjukhus, igen. Och där känns det som min ursäkt kom fram för att inte göra något. Men jag vet att min smärt blir bättre ju mer jag kommer igång eller är i alla fall vad jag hoppas på.

 

Trots min vikt är jag nöjd med mitt utseende, jag gör inte detta för att vara smal utan för att jag kommer må så mycket bättre.

 

Jag ska nå mitt mål, jag kommer nå det tillslut.